tänker för mycket nu..

Sitter å lyssnar på:




Det e som att de första raderna är tagna rakt ur mitt liv!
"Kan inte sova huvudet spricker av alla tankar, ögonen snurrar och hjärtat bankar.. "

Kan man känns så? Jag kan bara inte sitta tyst längre.. Jag mår skit av att bli kär. jag blir ledsen ena sekunden och sjukligt glad nästa. Hur fan ska jag orka?
Alla tankar om allt bara snurrar. Isa är det bästa i mitt liv och jag kommer ALLTID älska henne mer än livet men de som skrämmer mig är att jag kanske inte alltid ger henne det bästa., Jag jobbar massor och när vi är tilsammans hittar vi alltid på något att göra men de blir sällan kvalitetstid. Eller är allt de?? De e såååå svårt.. All tid med henne gör livet meningsfullt!

Mina drömmar och mål känns så avlägset nu! Vill till Sthlm men sammtidigt trivs jag så bra i uppsala.. Men jag saknar STHLM livet. MIN familj och alla sköna kompisar/vänner. Friheten i STHLM är så anorlunda från U-a. Jag kan vara vem jag vill i Sthlm. Ingen bryr sig om jag har svart, blont eller rosa hår, Om jag e snobb eller getto barn. De e som om mitt liv är i STHLM men samtidigt kan jag inte lämna Uppsala nu. Fan de e så jobbigt att sitta i mitten och inte veta in eller ut..
Skulle det bli som jag vill tror jag jag hamnar i Sthlm på ett eller annat sätt..


Jag SKA fixa drömen! HUR SVÅRT KAN DET VARA?

Ska lägga isa de kommer mer tankar..