Vart finns min ro!?

jag finner aldrig någon ro. Hur jag än vrider och vänder på saker å ting så finns inger ro i kroppen. Jag försöker ändra så mycket, fixar å donar, jobbar, säljer saker, städar och möblerar om men aldrig är jag nöjd.
Jag tror alltid jag vet vad jag vill men i själva verket slutar det alltid med att jag iaf är missnöjd.

Jag älskar att fly från alla problem och hitta på andra saker bara frö at slippa känna den där kännslan jag så ofta har i kroppen. en känsla jag inte kan sätta ord på. En innre oro som aldrig blir mättad.
Jag kan egentligen göra vad som hellst utan att egentligen vara nöjd.
Jag lyckas sällan med de planer jag har och lyckas jag så tar det tid..
Jag fixar alltid mer problem när de ja redan har är som värst.. sällan löser sig saker som jag önsar.

Jag var endel i skåne i sommras som ja tror de flästa vet. Var de oxå ett nytt sätt att fly?
Jag hade super roligt och jag vet att Johan alltid kommer vara en otroligt go vän och jag är otroligt glad för att jag vågade åka till honom..
Men även där e ja helt galen. Jag åker 60mil för att träffa en person jag aldrig träffat tidigare.. Vem fan skulle räddat mig där om han va en sadist eller mördare?
Jag har bara haft en jävla tur egentligen.

Jag gör saker som inte alltid e så genom tänkta men som tur e går väldigt bra till slut.
Jag lever farligt och tänker ibland efter jag redan gjort..
värkligheten kommer ibland ikapp mig å de e då ångesten kommer..
Ångest är nog den värsta känslan jag vet.
De e värre än när pappa säger att han är besviken på mig å låter så där ledsen som bara han kan.. de skär i hela kroppen när pappa e besviken men ångesten e så mycket värre.

Undrar ofta om någon efgentligen förstår hur jag egntligen kan må..?
Ska man må så?

Vem vet egentligen vem jag är? Vem vet hur jag fungerar?
Marie är nog en av få som kan känna de jag känner. Men även hon kan missa ibland.

Jag Älskar mina vänner så otroligt mycket men varför tar jag inte å ger dom allt om mig?
Varför stänger jag in mig när allt e som värst?

Jag hoppas att den 18januari ska ge mig en nystart. Ge mig en changs att börja hitta svar och lösningar. ADHD-vuxen kanske man e men vad gör de för skilnad. jag är den jag är och jag vill inte ändras bara må bra fysiskt och psykiskt.. Mitt mål!

Ska plocka lite hemma nu.. hoppas på lite ro i själen ikväll..
Jag måste sluta tänka på dig så som jag gör.......



PUSS